Tema "Vatten"

Mitt temaarbete utspelas i år 3. Eleverna får i uppgift att mäta sin egen vattenförbrukning. Till sin hjälp har de följande tabell:

1 glas vatten	2 dl
1 portion spagetti	8 dl
1 portion köttfärssås	1 dl
Tvätta händerna i rinnande vatten	10 dl
Borsta tänderna i rinnande vatten	20 dl
Tvätta håret	200 dl
Duscha	500 dl
Spola toaletten	60 dl
Diska	300 dl
Tvätta i tvättmaskin 40 grader	750 dl

Först får eleverna göra en uppskattning av hur mycket vatten de tror att de förbrukar på en dag. Sen får de i hemläxa att bokföra allt de gör under en dag som innefattar vatten. Tillbaka i skolan arbetar eleverna parvis med att konstruera stapeldiagram på papper som synliggör varje elevs vattenkonsumtion. Eleverna får fundera över om det är bäst att använda deciliter eller liter som enhet.
När diagrammen är klara och vi diskuterat och analyserat presenterad data ska eleverna även få konstruera diagram i Excel. Klassen har tillgång till datorer och ska sitta parvis och arbeta.
I klassrummet har vi en Smartboard, vilket gör att jag kan ha genomgång av programmet Excel så att alla ser. Efter att jag visat de viktigaste funktionerna i programmet får eleverna göra sina egna tabeller och diagram. Under dessa lektionspass finns en extra lärare i klassrummet, väl insatt i Excel, så att vi är två stycken som kan handleda eleverna.

Exempel på tabell över vattenförbrukning under en dag för en elev:

Aktiviteter	Vattenförbrukning i liter
1 glas vatten	2
1 portion spagetti	1
1 portion köttfärssås	0,2
Tvätta händerna i rinnande vatten	10
Borsta tänderna i rinnande vatten	1
Tvätta håret	20
Duscha	50
Spola toaletten	60
Diska	30
Tvätta i tvättmaskin 40 grader	0

Med given tabell kan diagrammet se ut såhär:

(I Excel kan man hålla pilen på varje stapel för att utläsa dess exakta värde, det går tyvärr inte på denna bild).

Vi diskuterar fördelar och nackdelar med att konstruera diagram för hand och i Excel.

För att jämföra alla elevers vattenförbrukning skapar vi en gemensam tabell och ett diagram som tydligt åskådliggör skillnader och likheter i förbrukning hos eleverna.

Vattenförbrukning under 1 dag, angivet i liter. 

Aktivitet Stina Pekka Åsa 1 glas vatten 1,2 1 1,4 1 portion spagetti  1 1 1 1 portion köttfärssås  0,2 0,2 0,2 Tvätta händerna i rinnande vatten 10 6 10 Borsta tänderna i rinnande vatten 1 4 4 Tvätta håret 20 20 Duscha 50 50 0 Spola toaletten 42 30 36 Diska 30 30 Tvätta i tvättmaskin 40 grader 0 75 0     Elevernas vattenförbrukning sätts i ett globalt  perspektiv och jämförs med vattenförbrukning i andra delar av världen. Eleverna får söka fakta på olika sajter på Internet. Det är viktigt att eleverna får en förståelse för att människors livsvillkor runt om i världen inte är desamma som våra. Jag delar med mig av mina erfarenheter av att leva i en by i Ghana utan rinnande vatten. Allt vatten man behövde använda fick hämtas i floden. (För att tvätta hår och kropp använde jag bara en spann på 10 liter). Om eleverna själva skulle bära allt sitt vatten, hur många spannar skulle de få bära? För att fördjupa insikten av hur mycket vatten som förbrukas under en dag gör vi en utflykt till närmaste vattendrag (hav, sjö eller å). Vi mäter upp spannar med vatten och fyller en uppblåsbar pool med en elevs totala vattenförbrukning. Kan man minska sin förbrukning? Hur? Vi diskuterar i klassen.

GeoGebra med år 2

På min vfu fick eleverna utforska area och omkrets genom en rad olika aktiviteter. Vid ett lektionstillfälle arbetade vi på klassrummets Smartboard med programmet GeoGebra. Jag inledde med att visa en bild på en hexagon. Först uppskattade vi hur många cm² den kunde vara, sen räknade vi antalet rutor och använde oss av konservering för att addera rutor som inte var helt markerade. Därefter kollade vi ”facit”.

Jag hade förberett olika uppgifter och eleverna fick turas om att göra dem på Smartboarden. Jag var noga med att poängtera att det handlade om problemlösning och att alla skulle vara delaktiga och komma med förslag på lösningar. Begrepp som behandlades var omkrets, area, dubbelt, hälften, tre gånger så stor, parallella sidor, rektangel, kvadrat, triangel, polygon, olika månghörningar. Vi diskuterade begreppens innebörd allteftersom de dök upp.

På några uppgifter skulle eleven förändra en given polygons area eller omkrets, på andra fick de skapa nya polygoner, givet ett par instruktioner. Här följer några uppgifter eleverna fick arbeta med: 

·         Hitta dubbelt så stor area. (Genom att flytta på punkterna i hörnen).

·         Ändra femhörningen så att den ser ut som en rektangel med arean 21 cm².

·         Omkretsen ska vara 15 cm. Bestäm antal hörn du vill ha och försök skapa en månghörning med den önskade omkretsen. Flytta hörnen så det stämmer.

Så här såg det ut:

Som utveckling av lektionen tänker jag mig att man kan varva arbetet med GeoGebra med en annan, mer rörlig aktivitet, kanske gå på skattjakt och hitta ytor i elevernas omgivning som de uppskattar har samma area som den polygon i GeoGebra eleverna precis arbetat med.

Nästa steg skulle handla om att eleverna mer fördjupat får experimentera i grupper. Alla grupper får samma uppgift att lösa, men genom att de inte ser varandras lösningar kan vi efteråt i helklass diskutera vad som utmärker arean och/eller omkretsen. Därefter får grupperna olika uppgifter, sina lösningar får de sen presentera för övriga i klassen.

Matematik i ord

Matematik för mig är:
M: mångfald
A: aritmetik
T: taluppfattning
E: estetik
M: minnesträning
A: algoritmer
T: tid
I: inspirerande
K: kvot

Matematik är också:
Skönhet
Struktur
Sammanhang
Storlek
Samband

Matematik på dansgolvet

På bilden skymtar en dj på en klubb i Göteborg som satsade mycket på ljussättningar. Bilden får mig att associera till trigonometri eftersom ljuskäglorna bildar tydliga vinklar. Om vi tänker oss ett slut på dessa ljuskäglor går det att se hur ljuset bildar en rad olika trianglar.